Amerikansk historia

Allmän historia

Jamestown, 1607

1607

Den första lyckade bosättningen i det nya landet. Virginia Company var ett företag som lät människor invesstera, hänga med över Atlanten och sedan dela på eventuella vinster och landområden. Människor som åkte hit var på jakt efter rikedomar och ett nytt liv. Till skillnad från de som åkte senare.
Problemen var många till en början med svält, sjukdomar och attacker från de lokala urinvånarna.
Många åkte dit för att söka rikedomar och ett nytt liv, medan fångar och föräldralösa barn tvingades dit.
Det var strängt och disciplinerat i den nya kolonin, på grund av att man inte hade råd med lata människor om man skulle överleva.

Den nya tobaken, 1613

1613

Det var dock inte disciplinen som räddade kolonin ifrån en katastrof, utan det var en planta som växte där och som man kunde börja odla på stora plantage för att sedan exportera. Sir Walter Raleigh var en av de första som hade med sig plantan hem till England, där den blev en lyxvara. John Rolfe uppfann en ny metod för att torka och behandla plantan som gjorde den mildare och riktigt populär.

House of Burgess, 1619

1619

Tidigare så hade engelsmännen skickat över guvernörer som kom med regler och bestämningar, men nu bestämde sig Virginia Company för att etablera en kammare där kolonisterna fick sin röst hörd och där allting bestämdes av valda representanter. Detta skulle komma att bli en viktig pelare i synen på demokrati i det nya landet.

Slavar, 1619

1619

Första gången som afrikanska slavar dyker upp i kolonin. Dessa jobbade sida vid sida med de vita arbetarna, men det var var mycket som skiljde dessa åt. De vita skulle komma att bli fria efter ett antal år medan de svarta slavarna förmodligen aldrig skulle bli det.

The Mayflower, 1620

1620

De första pilgrimerna dyker upp på den amerikanska ostkusten. Till skillnad från de tidigare kolonisatörerna så sökte dessa religiös frihet och slippa förföljelse i hemlandet. Puritanerna hade flytt till Nederländerna bara för att senare återvända till England och åka med Virginia Company över havs och bosätta sig.
Likt för de första bosättarna så hade de problem med att etablera sig och börja sina liv. Kylan och snön gjorde det svårt att bygga hus.
Till en början dog väldigt många, men efter den första svälten så började man bygga hus, jaga och fiska och etablera kontakt med urinvånarna i området som hjälpte till.

Thanksgiving, 1621

1621

Efter det första året av misär och död så började hade pilgrimerna en bra skörd som de ville fira och tacka gud för. Tillsammans med urinvånarna satte de sig ner och åt och var tacksamma för att de hade lyckats.

Virginia Company får slut på pengar, 1624

1624

Virginia Company får slut på pengar och man återgår till att kolonin styrs hemifrån. Men den här gången är det staten som styr.

Massachusetts Bay Colony, 1628

1628

Etableringen av en ny koloni i norra USA, området kring dagens Boston, med mestadels puritaner.

Rhode Island, 1636

1636

Teologen Roger Williams ansåg att Massachusetts Bay Colony inte var tillräckligt separerad från den engelska kyrkan, och från staten, samt att man skulle ha mer religionsfrihet och att man inte bara skulle ta land från urinvånarna utan att betala för det. Han flydde från kolonin och startade sin egen koloni: Rhode Island.

Pennsylvania, 1681

1681

Kung Charles II var skyldig William Penns var en tjänst och detta tog William tillvara på och etablerade sin egna lilla koloni i det nya landet. Han döpte kolonin efter sig själv.
William Penn var en Quaker, vilket betyder att han inte var speciellt omtyckt av den engelska staten i och med att Quakers inte tror på väpnade konflikter.
Tack vare den religionsfrihet som infann sig i kolonin så sökte sig många tyskar och holländare hit och etablerade sig.

Massachusetts, 1691

1691

Plymoth-kolonin och Massachusetts Bay-kolonin går ihop till en gemensam koloni under John Winthrope. Han menade på att kolonin måste vara sträng och disciplinerad och kommer att fungera som en modell för andra att ta efter.

Västerut, 1733

1733

Runt 1733 så började folket att röra sig österut i hopp om att kunna etablera sig. I och med att naturen var ganska ojämnt så kunde det vara flera mil mellan husen och byarna. Detta utvecklade en syn på livet som än idag är starkt befäst hos amerikaner: Du ska vara självständig, stark och klara dig med det du har och det du kan göra. Det var så livet var på fronten.

Kolonierna, 1733

1733

England hade tretton kolonier vid 1733 som kunde delas upp i tre områden:

Norra kolonierna bestod av små farmer, mindre byar och man livnärde sig på handel och odling. Det var väldigt många protestantiska och puritanska bosättare här. Massachusetts och Rhode Island.

Mellersta kolonierna bestod av mindre farmer och städer där det gick bättre att odla än i norr och samtidigt som städerna utvecklades så började även tillverkningsindustri att blomma ut och man handlade även med andra. Hit sökte sig många Quakers, andra religiösa grupper som försökte undvika förtryck och tyskar och holländare.

De södra staterna fokuserade mycket på sina stora plantage där man odlade tobak, ris och bomull. Man hade svart arbetskraft från Afrika och man levde som den engelska aristokratin: I lyx och överflöd. Många av dessa var här för att bli rika och var fortfarande följare av den Engelska kyrkan.

Styre i kolonierna, 1733

1733

Varje koloni hade ett styrande organ som bestod av guvernörer och valda representanter. Dessa diskuterade om kolonins intressen och välbefinnande. Det var dock endast landägande vita män som fick vara med och höras och bestämma. Även det här systemet kan sägas vara en ledande föregångare till dagens politiska system.

Fransk-Indianska kriget, 1756-1763

1756 - 1763

Engelsmännen var oroliga för att fransmännen skulle hindra deras västliga utforskning i och med att de hade området kring Mississippi-floden. Efter sju år av krig så fick fransmännen ge sig och förlorade Kanade tillsammans med allt öst om Mississippi-floden.

Förbud mot att fortsätta västerut och skatter, 1763

1763

George III förbjöds kolonisterna från att fortsätta utforska västerut vilket upprörde amerikanarna. Men inte nog med det utan man började även införa skatter på varor som importerades till kolonierna.
Kolonisterna blev oroliga för att detta skulle höja levnadskostnader, göra att de inte gick med lika stor vinst och att de engelska soldaterna skulle tvinga dem att följa reglerna från hemlandet.

Stamp Act Congress of 1765

1765

Representanter från kolonierna skickades för att diskutera den nya Stamp Act som engelsmännen hade infört och det lilla motståndet gjorde att engelsmännen tog bort lagen men britterna insisterade på att man hade rätt att beskatta sina kolonier.

Stamp Act of 1765

1765

En lag som passerades och tvingade alla kolonisatörer att använda lagliga dokument som tryckts i England och som medförde att man betalade en viss skatt.

Declaratory Act of 1766

1766

Britterna lagstiftade att de hade rätt att beskatta sina kolonier så som de beskattade sina egna medborgare.

Skatter, 1767

1767

Engelsmännen hade börjat beskatta importvaror så som te, papper och färg och kolonisterna blev arga och oroliga vilket gjorde att man tog bort skatterna igen.
Man införde dock the Tea Act, 1773, som gav East India Company monopol på all te-försäljning inom det brittiska imperiet. Detta upprörde självklart många och ledde till the Boston Tea Party samma år.

Boston Tea Party, 1773

December 16, 1773

Ett gäng kolonister klädde ut sig till engelsmän och gick ombord ett skepp i Bostons hamn och kastade ut 300 lådor med te ner i havet för att protestera de skatterna på te som engelsmännen hade infört.

Intolerable Acts of 1774

1774

Ett gäng lagar som användes för att bestraffa kolonierna för det de hade gjort genom att förbjuda export från Bostons hamn och införa avbetalning på téet som hade kastats överbord.

Continental Congress of 1774

1774

En samling representanter från de olika kolonierna där man diskuterade en eventuell bojkott av brittiska varor i och med att britterna hade infört en handelsblockad i Bostons hamn.

Continental Congress 1775

1775

En samlad skara människor som fungerade som en regering för kolonierna under kriget. George Washington utsågs till commander in chief över arméerna.

Amerikanska självständighetskriget

1775 - 1783

I början av kriget såg det bra ut men det amerikanska soldaterna var dåligt tränade och oerfarna. Men man hade lite tur på sin sida och 1777 så lyckades man fånga in 6000 brittiska soldater som skickades hem och svor att de aldrig mer skulle slåss mot amerikanarna samtidigt som ett år senare, 1778, då fransmännen anslöt sig till amerikanarna och fem år senare, 1783 hade man ett fredsavtal i Paris och USA var nu en självständig nation.

Början till amerikanska revolutionen, 1775

April 19, 1775

700 brittiska soldater går mot Concord, en stad nära Boston, för att beslagta ett lager med vapen och ammunition som kolonisterna ägde. Dock fick kolonisterna reda på det här och var väl förberedda när soldaterna dök upp. Skott avlossades och amerikanska självständighetskriget var ett faktum.

Declaration of Independence, 4 juli 1776

1776

Under hela året hade amerikanarna klippt alla band till britterna och den 4 juli så förklarade man sig självständiga. Man döpte landet till USA och Thomas Jefferson och de andra medlemmarna skrev orden som skulle ligga till grund för landet: Life, liberty and the pursuit of happiness.
Man beskrev även hur regeringen skulle styra och hur folket skulle vara de som bestämde.
De idéerna var något av det första förfäderna hade haft med sig till Amerika. Det fanns ju i princip inte hemma i England och tillsammans med John Lockes idéer så innebar det att man skulle skapa en regering av folkvalda representanter och att regeringens uppdrag var att skydda individens intressen och rättigheter.

Articles of Confederation of 1781

1781

De amerikanska staterna var fortfarande inte enade under en flagga. Dess invånare såg sig tillhöra sin stat istället för USA och den centrala makten som USAs regering hade var inte speciellt stor. De egna staterna hade ju sina egna regeringar som bestämde om statens egna affärer och intressen.
Det den centrala regeringen fick göra var:
- Mobilisera trupper, men endast om de tillfrågade staterna godkände det.
- De kunde rösta om hur man skulle spendera pengar, men hade ingen rätt att samla in pengar eller beskatta.

Constitutional Congress of 1787

1787

Många utav staterna ville ha en starkare central regering för att man ville enas och erkännas av andra nationer som en egen nation. Men man gjorde mer än att bara enas.
Man lyckades skriva the Constitution of the United States of America som beskrev maktfördelningen och införandet av en federal regering med tre grenare där makten skulle balanseras ut så att ingen gren blev för mäktig:

Verkställande grenen skulle bestå av presidenten och han skulle se till att lagar och bestämmelser verkställdes. Med några fler bonusar.

Lagstiftande grenen bestod av kongressen, som i sin tur består av Senaten och House of Representatives och som har i uppdrag att stifta lagarna i landet.

Juridiska grenen som har i uppdrag att se till att lagarna följs och att de är i enlighet med konstitutionen. Konstitutionen beskriver även vilka makter som tillfaller staterna själva.

Northwest Ordinance of 1787

1787

Den här lagen gav riktlinjer till hur de nya områdena skulle fördelas mellan folket. Värt att tillägga kan vara att när ett område nådde 5 000 invånare så fick de skicka representanter till kongressen och ha ett eget litet styre, och när det nådde 60 000 så blev det en ny stat.

Declaration of Independence of 1789

1789

Declaration of Independence blev officiell detta år och två år senare, 1791, så lade man till Bill of Rights, the Ten Amendments, som lägger till rättigheter till konstitutionen och dessa beskriver bland annat hur varje man har rätt att ha sin egen religion, yttrandefrihet, vapenrätt och rättvist behandlande inför en domstol.

John Marshal, 1801

1801

John Marshal blev vald till den fjärde Chief of Justice för the Supreme Court och i fallet mellan Marbury och Madison så tog han ett beslut som skulle ge den juridiska grenen ett nytt uppdrag: Att se till att lagarna som stiftas är konstitutionella.

Louisiana Purchase of 1803

1803

Amerikanerna lyckades köpa den del av USA som ägdes av Frankrike. Louisiana och sen uppåt mot Kansas, Nebraska och North/South Dakota. Det som idag är the Great Plains. Man köpte det här området från Napoleon för 15 miljoner dollar och Napoleon behövde detta för att finansiera sina krig i Europa.

Lewis and Clarke, 1804-1805

1804 - 1805

Lewis och Clarke letade efter en väg till Stilla Havet och följde Missouri-floden och för att upptäcka det nyinköpta områden från 1803.
Vid den tiden hade spanjorerna Californien och ryssarna hade Alaska samtidigt som britterna hade stort inflytande i Oregon, den nordävstligaste delen av USA.
Man ville inte kriga med britterna så man delade upp Oregon i två delar.

Debatt om slaveriet, 1820

1820

Runt det här året så började man diskutera huruvida man borde avskaffa slaveriet eller inte. De södra staterna var emot det här i och med att mycket av deras ekonomi var beroende av plantagen där många slavar jobbade. Det var även en diskussion om huruvida de nya områden skulle få ha det eller inte.
Man diskuterade även importskatter. De i norr ville införa högre skatter på import för att det skulle gynna den egna marknaden medan de i söder inte ville det här då de importerade mycket levnadsgods.

Indian Removal Act of 1830

1830

1787 hade man bestämt att inge mer land åt väst skulle få tas utan att urinvånarna godkände det, men 1830 så lagstiftade man att urinvånare skulle flyttas till ett annat område som staten bestämde och som inte dög till det vita bosättarna. Cherookes var de som drabbade hårdast och 1838 fick flera tusen flyttas ifrån sina hem. Denna tvångsflytt av urinvånare kallas för the Trail of Tears.

Oregon Trail, 1843-1869

1843 - 1869

Detta var en populär passage för att ta sig till de nyupptäckta områden i nordväst. Mellan dessa år så var passagen som mest använd och 1869 infördes den transkontinentala järnvägen som underlättade förbannat jävla mycket.
Resorna var dock ganska farliga och man kunde dö av svält, sjukdomar och massa annat skoj på vägen.
Nu började man även prata om hur det var landets öde att sträcka sig från kust till kust.

Krig mot Mexiko, 1845-1848

1845 - 1848

Innan år 1845 ville Texas bli en del av USA och de försökte slå sig fria från Mexiko, vilket amerikanarna ville hjälpa till med och 1845 blev de en del av USA. Året efter fortsatte stridigheter och president Polk såg sin chans att expandera USA så han fortsatte kriget och 2 år senare lyckades han vinna:
Kalifornien, Nevada, Utah, New Mexiko och Arizona.

Fugitive Slave Act of 1850

1850

Denna lag sade att slavar som rymt från sina ägare inte fick hjälpas av människor i de fria staterna och att om man hittade en förrymd slav så skulle man genast återvända denne till sin ägare.
Detta gav upphov till ett nätverk av människor och platser som hjälpte slavarna att fly till Kanada: Underground railroad. För som sagt, även om man kom ifrån sydstaterna så var man inte fri. Därför hjälpte man slavarna att komma till Kanada.

Fugitive Slave Acts of 1850

1850

Dessa lagar innebar att slavar på flykt inte fick hjälpas av folk i de fria nordliga staterna. Förrymda slavar skulle återges till sina ägare.

Nya stater och slaveri, 1850

1850

Kalifornien blev en stat där man inte fick ha slaveri medan Utah och New Mexico själva fick välja hur de ville ha det.

President Lincoln, 1860

1860

1860 blev Lincoln president och han var republikan och det var tack vare sina starka åsikter emot slaveriet som han blev deras kandidat till posten.

President Lincoln, 1861

1861

1860 blev Lincoln president och han var republikan och det var tack vare sina starka åsikter emot slaveriet som han blev deras kandidat till posten. Han ville att de södra staterna skulle stanna inom unionen, och han lovade att han inte skulle blanda sig i hur de hanterade slavar. Dock varnade han att han inte skulle tillåta dem att bryta sig loss från USA

Sydstaterna bildar eget, 1861

1861

Ett år efter att Lincoln blir presidentskandidat så drar sig elva sydstater ur nationen och bildar the Confederacy. De var rädda för att den starka federala regeringen tillsammans med Lincolns tankar om slaveri skulle göra att slaveriet försvann. Lika bra att dra sig ur då och sköta sig själva. Sydstaterna var även för mer statligt styre till skillnad från de norra staterna som var för starkare centralt styre.

Litterär historia