Amerikansk historia

Plymoth-kolonin och Massachusetts Bay-kolonin går ihop till en gemensam koloni under John Winthrope. Han menade på att kolonin måste vara sträng och disciplinerad och kommer att fungera som en modell för andra att ta efter.

England hade tretton kolonier vid 1733 som kunde delas upp i tre områden:

Norra kolonierna bestod av små farmer, mindre byar och man livnärde sig på handel och odling. Det var väldigt många protestantiska och puritanska bosättare här. Massachusetts och Rhode Island.

Mellersta kolonierna bestod av mindre farmer och städer där det gick bättre att odla än i norr och samtidigt som städerna utvecklades så började även tillverkningsindustri att blomma ut och man handlade även med andra. Hit sökte sig många Quakers, andra religiösa grupper som försökte undvika förtryck och tyskar och holländare.

De södra staterna fokuserade mycket på sina stora plantage där man odlade tobak, ris och bomull. Man hade svart arbetskraft från Afrika och man levde som den engelska aristokratin: I lyx och överflöd. Många av dessa var här för att bli rika och var fortfarande följare av den Engelska kyrkan.

Varje koloni hade ett styrande organ som bestod av guvernörer och valda representanter. Dessa diskuterade om kolonins intressen och välbefinnande. Det var dock endast landägande vita män som fick vara med och höras och bestämma. Även det här systemet kan sägas vara en ledande föregångare till dagens politiska system.

Runt 1733 så började folket att röra sig österut i hopp om att kunna etablera sig. I och med att naturen var ganska ojämnt så kunde det vara flera mil mellan husen och byarna. Detta utvecklade en syn på livet som än idag är starkt befäst hos amerikaner: Du ska vara självständig, stark och klara dig med det du har och det du kan göra. Det var så livet var på fronten.

Engelsmännen var oroliga för att fransmännen skulle hindra deras västliga utforskning i och med att de hade området kring Mississippi-floden. Efter sju år av krig så fick fransmännen ge sig och förlorade Kanade tillsammans med allt öst om Mississippi-floden.

George III förbjöds kolonisterna från att fortsätta utforska västerut vilket upprörde amerikanarna. Men inte nog med det utan man började även införa skatter på varor som importerades till kolonierna.
Kolonisterna blev oroliga för att detta skulle höja levnadskostnader, göra att de inte gick med lika stor vinst och att de engelska soldaterna skulle tvinga dem att följa reglerna från hemlandet.

Representanter från kolonierna skickades för att diskutera den nya Stamp Act som engelsmännen hade infört och det lilla motståndet gjorde att engelsmännen tog bort lagen men britterna insisterade på att man hade rätt att beskatta sina kolonier.

En lag som passerades och tvingade alla kolonisatörer att använda lagliga dokument som tryckts i England och som medförde att man betalade en viss skatt.

Britterna lagstiftade att de hade rätt att beskatta sina kolonier så som de beskattade sina egna medborgare.

Engelsmännen hade börjat beskatta importvaror så som te, papper och färg och kolonisterna blev arga och oroliga vilket gjorde att man tog bort skatterna igen.
Man införde dock the Tea Act, 1773, som gav East India Company monopol på all te-försäljning inom det brittiska imperiet. Detta upprörde självklart många och ledde till the Boston Tea Party samma år.

Ett gäng kolonister klädde ut sig till engelsmän och gick ombord ett skepp i Bostons hamn och kastade ut 300 lådor med te ner i havet för att protestera de skatterna på te som engelsmännen hade infört.

En samling representanter från de olika kolonierna där man diskuterade en eventuell bojkott av brittiska varor i och med att britterna hade infört en handelsblockad i Bostons hamn.

Ett gäng lagar som användes för att bestraffa kolonierna för det de hade gjort genom att förbjuda export från Bostons hamn och införa avbetalning på téet som hade kastats överbord.

I början av kriget såg det bra ut men det amerikanska soldaterna var dåligt tränade och oerfarna. Men man hade lite tur på sin sida och 1777 så lyckades man fånga in 6000 brittiska soldater som skickades hem och svor att de aldrig mer skulle slåss mot amerikanarna samtidigt som ett år senare, 1778, då fransmännen anslöt sig till amerikanarna och fem år senare, 1783 hade man ett fredsavtal i Paris och USA var nu en självständig nation.

En samlad skara människor som fungerade som en regering för kolonierna under kriget. George Washington utsågs till commander in chief över arméerna.

700 brittiska soldater går mot Concord, en stad nära Boston, för att beslagta ett lager med vapen och ammunition som kolonisterna ägde. Dock fick kolonisterna reda på det här och var väl förberedda när soldaterna dök upp. Skott avlossades och amerikanska självständighetskriget var ett faktum.

Under hela året hade amerikanarna klippt alla band till britterna och den 4 juli så förklarade man sig självständiga. Man döpte landet till USA och Thomas Jefferson och de andra medlemmarna skrev orden som skulle ligga till grund för landet: Life, liberty and the pursuit of happiness.
Man beskrev även hur regeringen skulle styra och hur folket skulle vara de som bestämde.
De idéerna var något av det första förfäderna hade haft med sig till Amerika. Det fanns ju i princip inte hemma i England och tillsammans med John Lockes idéer så innebar det att man skulle skapa en regering av folkvalda representanter och att regeringens uppdrag var att skydda individens intressen och rättigheter.

De amerikanska staterna var fortfarande inte enade under en flagga. Dess invånare såg sig tillhöra sin stat istället för USA och den centrala makten som USAs regering hade var inte speciellt stor. De egna staterna hade ju sina egna regeringar som bestämde om statens egna affärer och intressen.
Det den centrala regeringen fick göra var:
- Mobilisera trupper, men endast om de tillfrågade staterna godkände det.
- De kunde rösta om hur man skulle spendera pengar, men hade ingen rätt att samla in pengar eller beskatta.

Många utav staterna ville ha en starkare central regering för att man ville enas och erkännas av andra nationer som en egen nation. Men man gjorde mer än att bara enas.
Man lyckades skriva the Constitution of the United States of America som beskrev maktfördelningen och införandet av en federal regering med tre grenare där makten skulle balanseras ut så att ingen gren blev för mäktig:

Verkställande grenen skulle bestå av presidenten och han skulle se till att lagar och bestämmelser verkställdes. Med några fler bonusar.

Lagstiftande grenen bestod av kongressen, som i sin tur består av Senaten och House of Representatives och som har i uppdrag att stifta lagarna i landet.

Juridiska grenen som har i uppdrag att se till att lagarna följs och att de är i enlighet med konstitutionen. Konstitutionen beskriver även vilka makter som tillfaller staterna själva.

Den här lagen gav riktlinjer till hur de nya områdena skulle fördelas mellan folket. Värt att tillägga kan vara att när ett område nådde 5 000 invånare så fick de skicka representanter till kongressen och ha ett eget litet styre, och när det nådde 60 000 så blev det en ny stat.

Declaration of Independence blev officiell detta år och två år senare, 1791, så lade man till Bill of Rights, the Ten Amendments, som lägger till rättigheter till konstitutionen och dessa beskriver bland annat hur varje man har rätt att ha sin egen religion, yttrandefrihet, vapenrätt och rättvist behandlande inför en domstol.

John Marshal blev vald till den fjärde Chief of Justice för the Supreme Court och i fallet mellan Marbury och Madison så tog han ett beslut som skulle ge den juridiska grenen ett nytt uppdrag: Att se till att lagarna som stiftas är konstitutionella.

Amerikanerna lyckades köpa den del av USA som ägdes av Frankrike. Louisiana och sen uppåt mot Kansas, Nebraska och North/South Dakota. Det som idag är the Great Plains. Man köpte det här området från Napoleon för 15 miljoner dollar och Napoleon behövde detta för att finansiera sina krig i Europa.

Lewis och Clarke letade efter en väg till Stilla Havet och följde Missouri-floden och för att upptäcka det nyinköpta områden från 1803.
Vid den tiden hade spanjorerna Californien och ryssarna hade Alaska samtidigt som britterna hade stort inflytande i Oregon, den nordävstligaste delen av USA.
Man ville inte kriga med britterna så man delade upp Oregon i två delar.

Runt det här året så började man diskutera huruvida man borde avskaffa slaveriet eller inte. De södra staterna var emot det här i och med att mycket av deras ekonomi var beroende av plantagen där många slavar jobbade. Det var även en diskussion om huruvida de nya områden skulle få ha det eller inte.
Man diskuterade även importskatter. De i norr ville införa högre skatter på import för att det skulle gynna den egna marknaden medan de i söder inte ville det här då de importerade mycket levnadsgods.

1787 hade man bestämt att inge mer land åt väst skulle få tas utan att urinvånarna godkände det, men 1830 så lagstiftade man att urinvånare skulle flyttas till ett annat område som staten bestämde och som inte dög till det vita bosättarna. Cherookes var de som drabbade hårdast och 1838 fick flera tusen flyttas ifrån sina hem. Denna tvångsflytt av urinvånare kallas för the Trail of Tears.

Detta var en populär passage för att ta sig till de nyupptäckta områden i nordväst. Mellan dessa år så var passagen som mest använd och 1869 infördes den transkontinentala järnvägen som underlättade förbannat jävla mycket.
Resorna var dock ganska farliga och man kunde dö av svält, sjukdomar och massa annat skoj på vägen.
Nu började man även prata om hur det var landets öde att sträcka sig från kust till kust.

Innan år 1845 ville Texas bli en del av USA och de försökte slå sig fria från Mexiko, vilket amerikanarna ville hjälpa till med och 1845 blev de en del av USA. Året efter fortsatte stridigheter och president Polk såg sin chans att expandera USA så han fortsatte kriget och 2 år senare lyckades han vinna:
Kalifornien, Nevada, Utah, New Mexiko och Arizona.

Denna lag sade att slavar som rymt från sina ägare inte fick hjälpas av människor i de fria staterna och att om man hittade en förrymd slav så skulle man genast återvända denne till sin ägare.
Detta gav upphov till ett nätverk av människor och platser som hjälpte slavarna att fly till Kanada: Underground railroad. För som sagt, även om man kom ifrån sydstaterna så var man inte fri. Därför hjälpte man slavarna att komma till Kanada.

Dessa lagar innebar att slavar på flykt inte fick hjälpas av folk i de fria nordliga staterna. Förrymda slavar skulle återges till sina ägare.

Kalifornien blev en stat där man inte fick ha slaveri medan Utah och New Mexico själva fick välja hur de ville ha det.

1860 blev Lincoln president och han var republikan och det var tack vare sina starka åsikter emot slaveriet som han blev deras kandidat till posten.

1860 blev Lincoln president och han var republikan och det var tack vare sina starka åsikter emot slaveriet som han blev deras kandidat till posten. Han ville att de södra staterna skulle stanna inom unionen, och han lovade att han inte skulle blanda sig i hur de hanterade slavar. Dock varnade han att han inte skulle tillåta dem att bryta sig loss från USA

Ett år efter att Lincoln blir presidentskandidat så drar sig elva sydstater ur nationen och bildar the Confederacy. De var rädda för att den starka federala regeringen tillsammans med Lincolns tankar om slaveri skulle göra att slaveriet försvann. Lika bra att dra sig ur då och sköta sig själva. Sydstaterna var även för mer statligt styre till skillnad från de norra staterna som var för starkare centralt styre.